Influensa i huset

Min man och jag är sjuka. Däckade i feber, huvudvärk och hosta. En katastrof för T. Inte nog med att allt inte är som vanligt han är dessutom övertygad om att jag ska dö. Varje gång jag hostar kommer han springandes för att dunka mig i ryggen – precis vad man behöver när det känns som om både bröstkorg och huvud ska explodera. Det verkar omöjligt för honom att förstå att jag ”bara” är sjuk, det kommer gå över och om ett par dagar är allt som vanligt igen.

Jag ber till högre makter att vi inte har smittat honom. Det blir ingen rolig historia. Att män är klena vid förkylning vet vi ju – T är inget undantag. Klenare, gnälligare och vekare får man leta efter. Men vi håller tummarna för att han håller sig frisk. Eller åtminstone att jag hinner bli frisk först så jag orkar höra gnället :).